Lenas Blogg

Lenas Blogg

Ett hörn av eftertänksamhet

Litet om vardag och kreativitet och livet i allmänhet, med mycket poesi.

Livet är som att surfa, upp och ner på vågorna. Ibland faller man av brädan och måste kravla sig upp igen.
Frida Sigurdardottir

Copyright på alla foton i bloggen.

Jubileum

TankarPosted by Lena Öst 2015-10-18 14:34:10
I dagarna är det sex år sedan jag startade min blogg. Då hette den Lenas Torp och handlade om glädjeämnena och vedermödorna i stugan som jag just hade flyttat in i. Första vintern blev en prövning. Kylan kom till Lucia och höll i sig i flera månader. Jag minns att jag var glad om termometern visade 20 grader. För det mesta höll den sig runt 30.
Då gällde det att elda och att klä sig varmt även inomhus.
Det är nu två och ett halvt år sedan jag flyttade från Tegeltjär och jag tänker tillbaka på tiden där med glädje. Saknar min "hyresvärdfamilj" och det är svårt att hålla kontakten.

När jag flyttade hit till Undersåker fick bloggen namnet Lenas Blogg. I ärlighetens namn är det nog så att jag inte skrivit så ofta sedan jag flyttade hit. Och det beror helt enkelt på att jag har ett rikt liv med mycket innehåll, så jag hinner inte skriva så ofta som jag vill.
Den här bilden får symbolisera ett nytt intresse i mitt liv, nämligen att åka husbil. Denna sommar har vi gjort två långa resor och flera korta. Vi har precis ställt av husbilen och planerar redan för nästa sommar. Hitintills så har vi bara åkt i Sverige och grannländerna. Jag har ingen längtan att åka längre just nu, men det kan väl komma. Vi har ju vår "att se lista" som vi försöker pricka av.


Ett återkommande tema när jag läser bakåt på min blogg är naturens växlingar. Vädret och årstiderna med olika förväntningar och känslor. På våren är jag förväntansfull inför sommarens odlingar och längtar att få sätta igång. Sommaren den bara flyger iväg, ibland är den fantastisk och ibland kall och trist.... men sommaren är alltid för kort. Hösten kommer och jag drabbas av melankoli när allting dör bort runt omkring mig. Men hösten är också skördetid. Här tar Håkan upp potatisen och Busan hjälper till.
På hösten får jag alltid lust att byta gardiner och fixa inomhus. När mörkret kommer tänder jag alla lyktor och så boar jag in mig och drar ner på tempot, lika som naturen gör.

Så har vi då vintern!!! Jag har tidigare tyckt att vintern är ett enda stort svart hål, som det gäller att ta sig igenom levande. Men på senare år har jag liksom förlikat mig med att vintern finns, och då blir det genast enklare. Ska jag vara riktigt ärlig så är vintern den finaste årstiden här i fjällen.
Här är den mäktiga Tännforsen i vinterskrud.

På det personliga planet har det ju hänt en hel del på de här sex åren. Jag har träffat Håkan som jag ju hyllat tidigare i några blogginlägg. Han är mitt stora stöd. Nu ser vi fram emot ett härligt liv när vi båda tar farväl av yrkesliv och allt annat engagemang. Vi blir lösa och lediga och kan göra vad vi vill... oj oj, vad ska vi då hitta på!?

Livet är härligt, jag har fått två nya barnbarn och Håkan ett. Dessa glädjespridare som jag älskar och som jag blir så trött av!!! Hand i hand med glädjen går sorgen och den kommer vi inte undan. Det senaste året har präglats av förlusten av människor som stått mig nära. Mitt i saknaden så känner jag stor tacksamhet över att ännu få vara med.

Avslutar med klokskaper på bild.




  • Comments(2)//lenasblogg.lenaost.se/#post197